05 april 2009

Som om andra världskriget fortfarande pågick

Hej mamma (och ni andra)^^

Vi har det bara bra här... Stina är på stranden o jobbar just nu så jag sitter själv hemma o passar då på att uppdatera bloggen... förmodligen är det sista gången från Holland... denna turen iaf :)

Så, i vanliga fall är allt stängt här på söndagar men idag var visst ett undantag märkte vi. Vi bestämde oss nämligen för att åka in till Haarlem idag med o sätta oss på en uteservering (igen) och ta något att dricka och kanske något sött o sliskigt a´la chokladtårta att tugga på. Så gjorde vi då o fann samtidigt att alla affärer var öppna. Hör o häpna... de var öppna... så vi tog en liten walk bland dem innan vi köpte vars en glass o åkte därifrån :)

Få se nu... vart lämnade jag er sist? Jo, vi skulle ju till tulpanernas land, Keukenhof, och ja, dit tog vi oss också. Tåget till Schiphol var inga som helst problem men sen skulle vi ju hitta bussen ut till stället. Fann den o sprang dit, men det visade sig att man var tvungen att köpa biljetten inne på stationen. Enligt föraren rakt in o till vänster. Vi återvände in men såg inget så jag gick o frågade en filur o han förklarade att det inte alls var som bussis sagt utan att det var till höger och sen rakt fram och sen vänster o alltså bakom en viss affär. Yeah right baby... där låg turistinformationen! Hurray! O iväg kom vi... o blommor fanns där... o om man ville kunde man köpa en cd med musik från en sån där spelande sak med papegoja som låter likadant hela tiden.... sån där man snurrar fram ljudet på... som finns på marknader... ja, ni vet sån där hysterisk cirkusmusik typ ;) 10 euro! Hahaha... vi skämtade om att ha det som städmusik eller som partymusik på balkongen haha^^

Förutom blommor fanns där en rolig häcklabyrint... en sån där som finns i Alice i underlandet. Stina hittade rätt med det samma gissar jag på... det enda jag vet med säkerhet är att jag o Sandra irrade runder bland såväl häckar som andra turister haha^^ Det fanns också en kalkon där... och han visste hur man höll igång haha^^ Jag struntade i honom och fotade o klappade små getter, får och åsnor istället :) Det är mer min grej så :) hihi^^

På vägen hem hamnade vi i värsta rusningstrafiken och resan hem tog 30 minuter mer än planerat. Men det kändes inte som en evighet ändå... kanske för att vi underhöll oss med att kika på alla kort vi tagit. Jag har även foto på mina nya skor som jag köpte. Kommer dock inte kunna ta med dem hem till Sverige imorgon... max 20kg ju ;)

I förrgår drog jag och Stina in till stranden tillsammans med alla andra utbytesstudenter (nästan alla iaf). Där satt vi o snackade o sen spelade vi lite volleyboll o så åt vi glass o choklad o lekte med en rund som hade en gul t-shirt på sig haha^^ Var även nere och doppade fötterna i det svinkalla havet... det bästa med det var att sanden helt plötsligt kändes varm :) haha^^ Sen åt vi på en av strandrestaurangerna (för att fira en av tjejerna som fyllt år)... o ja, där upplevde vi i stort sett alla fel personal kan göra... jävla skitställe rent ut sagt. De tog beställningen o sen kom maten... iaf till mig, Stina och de som hade beställt tapas. Hanna, Anne och Sandra fick vänta på sin mat tills vi andra ätit upp ungefär. Och de hade beställt? Inget krångligt iaf... vars en sallad. Två av dem exakt samma sallad som Stina. Hur svårt kan det vara att hälla upp tre sallader liksom? Sen kom ursäkten: "Det var en så lång beställning att vi inte kunde se de sista"... men hallå liksom?! Om du vet att det är tre som inte fått o inte kan se på beställningen så är det väl bättre att fråga igen än att skita i det? haha^^ Idiotos! Sen när vi fått notan o skulle betala sa vi att vi gärna ville betala separat eftersom vi ändå var 10 pers eller någon mer. Svaret (från en annan av de som jobbade där) var: "Alltså, om jag ska stå här o ta betalt av er var o en så kommer det ta en halvtimme o jag har annat att göra här som ni ser, så ni får fixa det". Jaha, vaddå sevice? Jag o Stina var sjukt sugna på att bara lägga några slantar där o sen dra eftersom de inte brydde sig för fem öre. Innan vi ska lämna pengarna till dem ser Rosie att de lagt till en flaska vin på kvittot. Men ingen av oss har beställt någon flaska. Det var 12 euro som de ville blåsa oss på. "Oh, förlåt" blev svaret. Yeah right! Så jävla skönt att komma därifrån alltså. Btw så åt jag en pasta med grönsaksröra. :)

Vi frös allihopa så vi gick bort till den lite finare strandrestaurangen där Stina o Hanna (o snart Sandra) jobbar extra, satte oss vid den levande elden o tog något varmt att dricka. Jag fick nog den godaste varma choklad jag druckit :)) Mumma! hihi^^ Sen tog vi tåget hem o kände oss nöjda tror jag :))

Igår var jag o Stina inne i Amsterdam. Vart det fina vädret tagit vägen hade jag ingen aning om för vi gick runt i blåst o skugga o frös som igelkottar utan iglar o kottar :) Avnjöt vars en chokladbit i kön till Anne Frank Huis och efter en halvtimme kom vi så in. Och det var sååå värt pengarna. Vi blev rörda till tårar när vi gick där inne och det kändes nästan som att hon (Anne) eller någon av de andra som gömt sig o levt i skräck där i mörkret i två år fortfarande var där. Det kändes så overkligt att faktiskt vara i hennes hus, gå i samma trappor som henne o på samma golv. O att höra dessa intervjuer med folk som var med om allt detta (en av de som jobbade på kontoret o hjälpte dem att gömma sig, Otto Frank (pappan) efter att ha överlevt Auschwitz, samt Anne Franks bästa vän). Att få se saker från denna tid... vykort, judestjärnan, bilderna som hon haft på sitt rum, pennstrecken på väggen som visade hur barnen växt under tiden, papper som visar på att de blev bortförda m.m. och att få se dagboken. Originalet. Men framför allt bokhyllan. Bokhyllan som dolde deras gömställe fram till att någon tjallade. Den var mycket lägre än jag hade förväntat mig men det var så häftigt att få se den och att själv få gå "igenom" den. Ja, jag vet inte vad jag ska säga mer än att om ni någon gång är i Amsterdam så måste ni gå dit. Nej, det var en upplevelse det.

Efter vårt lilla historieäventyr tog vi oss till en restaurang som serverade oss lasagne. Gott :9 O efter det tog vi ytterligare en shoppingtur. Avslutade det hela med att ta en tripp till det stora torget där ett litet nöjesfält byggts upp. Vi åkte en karusell... och den gick så våldsamt fort. Vi slängdes fram o tillbaka och det var nästan så det blev whiplashvarning på det hela. Väskan höll på att flyga bort så jag fick dra in den o ja, vi skrek och skrattade samtidigt. Så lugnade den sig o vi ställde in oss på att få gå av... men ack nej... den drog igång igen... lika våldsamt och jag skrek "nej, jag vill inte mer" följt av ett skratt. Hur ofta händer det att jag vill hoppa av en karusell? haha^^ När den väl var slut gick vi av o ställde oss sidanom. Yra som få och lite smått illamående. Kändes som att vi varit på Liseberg en hel dag. Passade också på att ta kort på en av de trevligaste åkattraktioner jag sett på länge. Slänggungor flera meter över de högsta husen i stan... haha... men åkte inte den, tyvärr. Fick iaf syn på en flock som hade kuddkrig o gick bort för att kolla. Helt knäppa! Så gick vi mot stationen för att åka hem till färdiglagad mat a'la bakad potatis. Mådde fortfarande yrt o konstigt när vi kom till stationen. Fattar ni vilken jävla rulle vi åkte?!!! Haha**

Ja, det är väl det som har hänt här dessa dagarna. Nu håller jag på att ladda både mp3 o mobil så att jag kan komma hem på smidigaste o bästa (o roligaste) sätt imorgon. Känns sjukt konstigt att det redan är dags. Trivs bra här men vill samtidigt ändå hem o träffa Martin... när han nu tänkt dyka upp haha^^ Vet iaf att lite smuts och disk väntar på mig. Yeahjjj! Oh, nu kom Sandra in... vi ska tydligen några våningar ner om en halvtimme o äta middag med några av de andra tjejerna... Mucho trevligt! Aja, tills nästa gång :)

Ps: Bilder kommer framöver :))

Kjellssson

1 kommentar:

  1. Hahahaha du skriver sådär som man pratar när man pratar med nån man inte har träffat på länge. Sådär så man är helt matt efteråt :)
    Låter som en bra resa iaf!
    Puss

    SvaraRadera